Jag är verkligen så långt bort man kan komma när det gäller Star Trek-kunskaper. Jag har sett kanske högst 3 avsnitt på TV när jag har varit hemma och hostat slembollar. Den övriga kuriosan kommer från Jeff Albertson aka Comic Book Guy som lärde oss hur man bla säger "Ack, ensamheten!" ("G'arrd'ak!") på renaste klingon.

Däremot avgudar jag filmen Galaxy Quest med Sigourney Weaver och Alan Rickman som är en ren parodi av hela Star Trek/Wars franschise:n. Något som förmodligen spelade mycket i när man satt på Sf.se och bestämde fredagens biofilm.

Första intryck av att se den var ungefär som att se Advent Children utan att ha spelat FFVII (Hah, det där kom ut mer nörd än menat). Specialeffekterna tar över hela filmen och man bryr sig nästan inte vad som händer, bara att man får fortsätta se. Jag är en sån som allltid har en dålig vana av att jämföra filmer i samma genrer med varandra, och rakt ut så är Star Trek verkligen inget Star Wars. Man ser dock likheter mellan de båda lite här och där. Kirk och Spocks barndom i början av filmen är ett exempel. Det är något som förresten skulle kunna byggas på och bli riktigt intressant att se, men man valde att bara att speeda fram 20 år och ta det därifrån (Var är detaljerna, människor?). Nåja, sedan var det här bara en film, inte sex.

Bortsett från att jag saknade mer utomjordingar (Det roliga med Sci-Fi filmer är ju att se vilka andra arter finns i galaxerna) var den allt-som-allt en rätt så bra film I guess. Hade väl förväntat mig lite mer, men jag är ju inte ett Star Trek fan. Vem vet, kanske "missade" en massa juicy detaljer som bara en hardcore trekkie kan ta del utav...