Jag vet inte riktigt om det är att man är i ett annat land, i ett relativt säkert land som gör att man vågar göra så mycket mer saker än vad kanske skulle göra hemma. För några dagar sedan bestämde jag för att ta en fika med en japan som jag snackat med tidigare på msn kanske 2-3 gånger. Vi gick och fikade vid Shibuya och fastnade där i 4 timmar, helt sjukt länge. Det var lite awkward stundvis, men det var läskigt hur lika vi var som personer. Kanske lite för lika kan man kanske tycka. Han åker till USA nu nästa vecka i för att studera skådespeleri och regi vilket är hans största "dröm". Hans inställning var nästan lite naivt på ett sätt. Jag känner mig som den där otrevliga och realistiska snubben i serietidningarna som skrockar högt och säger att huvudhjälten aldrig kommer att bli något och man vet att det är han kommer att skratta sist. Samtidigt kan jag inte låta bli att beundra sådana människor som bara kan slänga sig ut för stupet, ta extrema risker och se vad händer i slutändan. なりたい！