Nu har jag börjat få fart på allting, och jag har lagt till lite länkar. Besök gärna Lolitas modeblogg, du lär inte hitta någon bättre på internet!

Jag vet vad ni tänker. Vad är det nu för töntig tv-serie hon börjat titta på? Svaret är enkelt: Den extremt brittiska kultserien Dr Who. Visst, Sex and the City, Scrubs, Black Books, Frasier, och Simpsons är mindre...hmm... actionfyllda, och säsongerna är betydligt längre vilket gör det lättare att breda ut dramatiken och humors underbara sötma. Men ack, varför ska denna serie komma inklampande med smutsiga galoscher, sätta sig ner i en fotölj och fråga efter en kopp Earl Grey? Jag kommer inte riktigt ihåg sekunden jag fick en blackout och bestämde mig för att (lagligt inhandla dvd-boxarna från ebay, ehum..) se serien. Kanske var det för att jag tycker om brittisk humor och hade hört att humorn var skön? Kanske var det för att jag drömmer om att resa i rymden, framför allt att stå på månen, titta ner mot jorden och kanske känna mig liiiite överlägsen ;) Eller! Kanske var det för att jag helt enkelt inte hade något bättre att göra? Vilken faktor det än berodde på, är det värt att se. I början var jag dock lite skeptisk, eftersom jag till största delen föraktar Star Trek (+någonting Galatica) och ville inte att den skulle vara som dem. Lyckligtvis hade jag turen på min sida.

Sååå.... vad handlar denna serie om då? Kortfattat och precist handlar den om en snubbe som kallar sig "doktorn". Han ha tidsmaskin/rymdskepp. Han resa bak eller fram i tid. Han bekämpa monster m.m. Han hitta assistent -->han förmodligen ha förhållande med henne, and on and on it goes. För er strutsar som inte har någon koll på Guiness världsrekord, haver Dr Who nämligen rekordet för världens längsta pågående tv-serie. Sedan 60-talet har den sänt över 28 säsonger, och de har sammanlagt bytt doktor 10 gånger. Den nuvarande doktorn heter David Tennant, och är definitivt den som ser mest bra ut hittills...
Tidigare har det varit från gamla gaggiga gubbar, till blonda oddballs, och sedan en rad krulltottar. Dock har jag inte sett de övriga 26 säsongerna och det kommer jag förmodligen inte heller göra (Tror att Dr Who kan bli lite tjatigt i längden). Snart kommer förmodligen jag tröttna och återgå till annat, så jag tar chansen nu och skriver medan den fortfarande är underhållande.

Hur många gånger har man inte sett filmatiseringar av Dr Jekyll and Mr Hyde? Tja, minst ett dussintal, och här kommer ännu en. Till skillnad från de flesta kommer denna historia inte ifrån skaparen R.L Stevenson utan från en författarinna vid namn Valerie Martin. I hennes bok får man se ur Dr Jekylls pigas perspektiv. Pigan heter Mary Reilly och är en ung och oskuldsfull kvinna med ett mörkt förflutet. Doktorn börjar fatta intresse för Mary Reilly då han upptäcker ärr och sår på Marys handleder och nacke, och vill ta reda på mera om henne. Även Mary börjar även fatta tycke för den snälle doktorn, och kommer närmare honom för varje dag som går. Dock dröjer det inte länge förrän det blir problem i paradiset. Rätt som det är dyker det upp en mystisk man med korpsvart hår och ögon mörka som natten. En viss Mr Hyde har blivit anställd som doktorns assistent, och någonting säger henne att han inte kan hålla fingrarna i styr.

Visst, den här filmen kan bli lite seg ibland, och Julia Roberts gör förmodligen ett av sina sämsta framträdanden någonsin. Den där irländska-accenten kan inte lura någon. Man hade kanske trott att hon kanske skulle ansträngt sig lite bättre med röstcoachen. John Malkovich däremot, är lika bra som han alltid är. Han följer sin raka linje, som går vare sig inte upp eller ner på kurvan. Bortsett från några ynka fel,  ibland lite onödiga scener, är filmen en ganska härlig 1800-tals "skräckis" och ett måste om man är inne i den där hela innocence vs "good gone evil/evil gone good" konceptet.... (Tips på liknande filmer:  Dangerous Liaisons,  Quills,  The Libertine etc)

Testing testing, 1 2 3.... det fungerar! Är ny när det gäller blogg, så jag provar mig fram lite granna.